Nákkáhallan – MA Helena Omma

Nákkosgirjji olaha dán liŋkka bokte: Várri, duottar, vuopmi ja vuovdi - Jiellevári ja Váissá guovlluid boazosámiid eananterminologiija polysemalaš sániid guorahallan - Norwegian Research Information Repository

Auditoria Sáhkaskáidi lea rabas guldaleddjiide. Bealušteapmi streamejuvvo dás: / The auditorium is open to the public. The defense will be streamed here: https://samas.zoom.us/j/65199583105 

Geahččaladdanlogaldallan dieđihuvvon fáttás "Davvisámegiela eananterminologiija: gáldut ja analyserenmetodat" álgá diibmu 10.00. / The trial lecture starts at 10.00.

Nákkáhallan álgá diibmu 12.00. / The defense starts at 12.00.

---

Nákkosgirjji čoahkkáigeassu

Dát dutkamuš guorahallá boazosámiid eananterminologiija. Ulbmilin lea guorahallat boazosámiid muhtin guovddáš eanantearpmaid mearkkašumiid ja maiddái daid vásáhusaid, ipmárdusaid ja máhtuid, mat čatnasit eanantearpmaide. Dutkanmateriála leat ságastallamat boazosámiiguin davvi- ja julevsámegiela rádjeguovlluin Jiellevári duottarčearuin ja Váissá siiddas Johkamohki bealde. Dutkanmateriála guorahallamis anán ávkin kognitiiva ja kultuvrralaš gielladiehtaga teoriijaid ja metodaid, maid mielde giela sáhttá čilget min vásáhusaid ja máhttovuogádagaid ovdanbuktinvuohkin. Dáid teoriijaid mielde giela mearkkašupmi lea sihke ensyklopedalaš, pragmáhtalaš ja vuođđuduvvá kultuvrii. 

Dutkamuša vuolggasadjin leat sánit várri, duottar, vuopmi ja vuovdi. Guorahalan dáid sániid mearkkašumiid, ja dutkanjearaldahkan lea ahte sáhttá go sániid mearkkašumiid ipmirdit iešguđege ládje iešguđegelágán sáhkaollisvuođas. Dutkkan got boazosámit konseptualiserejit eanantearpmaid mearkkašumiid boazoealáhusa iešguđege geavahankonteavsttas. 

Dutkanbohtosat čájehit ahte sánit várri, duottar, vuopmi ja vuovdi leat polysemalaččat, danin go daid mearkkašupmi rievddada ságastallanoktavuođa mielde. Sániid váimmusmearkkašumis visot njeallje sáni geavahuvvojit eanantearbman, mat čujuhit eanankategoriijaide, maid lahttun leat albma eanangáhppálagat. Nuppi ságastallankonteavsttas sániin várri, duottar ja vuopmi leat viiddiduvvon mearkkašumit, mat čujuhit eananmálliide ordda bajábealde ja vuolábealde. Dát eanankonseptualiseremat vuođđuduvvet boazosámiid eatnamiid máhttovuogádagaide bohcco, birrasa ja dálkkádaga birra. Goalmmát konteavsttas várri- ja duottar-sániid viiddiduvvon mearkkašumit čujuhit guvlui, namalassii čearuid davimus eatnamiidda. Dán konteavstta vuođul sáhttá nai ipmirdit vuovdi-sáni suorggiduvvon ja goallostuvvon hámiid viiddiduvvon mearkkašupmin, čearuid lulimus guovlluid čujuheaddjin. Dáid mearkkašumiid vuođđun lea boazosámiid háltevuogádat, ja dat leat eanankonseptualiseremat mat ovdanbuktet olbmuid ja elliid heiveheami jahkásaš johtáladdamiidda davvi- ja lullieatnamiid gaskka. 

Boazoealáhusa almmolaš hálddašeamis geavahuvvo dábálaččat riikkaid váldogiella. Eananhálddašanreaidduin dát boahtá ovdan earenomážit go boazoláidumiid kárten ja kategoriseren dáhpáhuvvá váldogillii. Dát mearkkaša dan ahte almmolaš eananhálddašeamis sámiid eanankonseptualiseremat jaskkodahttojuvvojit. Sámegiela eananterminologiija guorahallamiin lea máŧolaš čalmmustahttit got sámit konseptualiserejit eatnamiid boazobargguin iežaset kognitiiva dahje kultuvrralaš máhttovuogádagaid vuođul. Buoret ipmirdus das got sámegiella ovddasta máhttovuogádagaid sáhttá nannet sámi árbevirolaš máhtu sajádaga sihke dutkamis ja almmolaš hálddašeamis.

---

Summary of the thesis/Abstract

The present doctoral thesis examines the terminology used by reindeer herding Sámi to describe topography. The aim of this research is to examine the meanings of certain Sámi landscape terms, along with the knowledge and lived experience they embody. The research area covers the region where North and Lule Sámi meet, on the Swedish side of Sápmi, specifically the mountain reindeer herding districts of the Gällivare area and Váisá, located in the northernmost parts of Jokkmokk municipality. The research material consists of interviews with Sámi-speaking, reindeer herding elders. The theoretical framework draws upon cognitive and cultural linguistics. In accordance with these perspectives, our linguistic knowledge is grounded in our knowledge of the surrounding world, which in turn is based on experience. The significance of language is thus both encyclopaedic and pragmatic, as well as culturally grounded. 

As its starting point, the analysis takes the meanings of the words várri, duottar, vuopmi and vuovdi, and examines how these words are used and how their meanings can be interpreted in different conversational contexts. These words represent central types of landscapes that are important in Sámi reindeer husbandry. Várri and duottar can be most closely translated as ‘mountain’ or ‘fjell,’ while vuopmi and vuovdi correspond most closely to ‘forest’ in English. 

The words várri, duottar, vuopmi and vuovdi are polysemous, as their interpretations shift depending on context. At their core, all four function as topographic terms denoting categories made up of referents, that is, actual landscape features. In another context, várri, duottar and vuopmi refer to the types of landscape found above and below the treeline. This understanding of their meaning is grounded in knowledge systems concerning the land’s significance for reindeer herds and their herders during different parts of the herding year, and in relation to the effects of climate and natural environment on the animals. In yet another context, várri and duottar refer to the westernmost areas of the studied Sámi reindeer herding districts, i.e. the summer grazing lands. In this context, the word vuovdi also appears in derived and compound forms, referring to the easternmost winter grazing lands. These meanings are based on the herders’ orientation by the cardinal directions, and they reflect how people and animals have adapted their lives to the annual migrations of reindeer herds between west and east. 

The majority language is predominantly used in reindeer husbandry management. In land management tools this becomes particularly visible, for example, in the way mapping and categorisation of reindeer herding land use is carried out in the majority language. As landscape terminology remains difficult to translate between languages, and landscape categories of different languages rarely correspond exactly, there is a risk that Sámi understandings of a specific landscape or area end up being rendered invisible. This in turn means that the traditional knowledge systems underpinning Sámi land use are also at risk of being obscured. By analysing Sámi landscape terminology, an initial step can be taken towards understanding how reindeer herders, based on their cognitive and cultural knowledge systems, conceptualise the land in their practical reindeer husbandry. Recognising the central role of language as a reservoir of knowledge can, in turn, contribute to research and management that more fully integrate traditional Sámi knowledge on a deeper level. 

Sammanfattning 

Denna avhandling behandlar renskötande samers terminologi om markerna. Syftet är att undersöka vissa samiska landskapstermers betydelse och de erfarenheter och kunskaper som de bär. Forskningsområdet är trakterna där nord- och lulesamiska möts, på svensk sida av Sápmi, nämligen fjällsamebyarna i Gällivareområdet samt Váisá, i de nordligaste delarna av Jokkmokks kommun. Forskningsmaterialet består av samtal med äldre, samisktalande renskötare. Det teoretiska ramverket för forskningen utgörs av kognitiv och kulturell lingvistik. Enligt dessa perspektiv utgår vår språkkunskap från vår kunskap av omvärlden, vilken är erfarenhetsbaserad. Språkets betydelse är med andra ord såväl encyklopedisk som pragmatiskt och kulturellt grundad. 

Analysen har sin utgångspunkt i betydelserna av orden várri, duottar, vuopmi och vuovdi och undersöker hur dessa ord används, samt hur man kan tolka betydelsen av dessa ord i olika samtalskontexter. Orden representerar centrala typer av landskap för samisk renskötsel, varav várri och duottar närmast kan översättas ’berg’ eller ’fjäll’, medan vuopmi och vuovdi närmaste motsvarigheter i svenskan är ’skog’. 

Orden várri, duottar, vuopmi och vuovdi är polysema, då dess betydelser varierar beroende på den kontext där de används. I sin betydelsekärna används alla fyra orden som termer som denoterar kategorier som består av referenter, det vill säga faktiska landskapsobjekt. I en annan kontext refererar orden várri, duottar samt vuopmi till de landskapstyperna som finns ovan samt nedan trädgränsen. Denna förståelse av ordens betydelse bygger på kunskapssystem kring markernas betydelse för renen, under olika delar av renskötselåret och med hänsyn till klimatets och naturmiljöns påverkan på renen. I en tredje kontext refererar orden várri och duottar till samebyarnas västligaste områden, nämligen sommarbetesmarkerna. I denna kontext finns även ordet vuovdi i avledda samt sammansatta former, som en referens till de östliga vinterbetesmarkerna. Dessa betydelser av orden utgår ifrån renskötarnas förståelse av väderstreck och vittnar om hur djur och människor har anpassat sitt liv till årliga flyttningar mellan väst och öst. 

I förvaltning av renskötseln används i regel majoritetsspråket och i markförvaltningsverktyg blir detta synligt bland annat, genom att kartläggning och kategorisering av renskötselns markanvändning sker på majoritetsspråket. Med hänsyn till att landskapsterminologi är svåröversatt mellan språk, och att olika språks landskapskategorier sällan motsvarar varandra precist, innebär det en risk att den samiska landskapsförståelsen blir osynliggjord. Detta innebär vidare att de traditionella kunskapssystem som ligger till grund för samisk markanvändning också riskerar att osynliggöras. Genom att analysera samiskans landskapsterminologi kan det första steget tas mot att skapa en förståelse för hur renskötarna, utifrån sina kognitiva eller kulturella kunskapssystem, föreställer sig markerna i sin praktiska renskötsel. Förståelse för språkets centrala roll som kunskapsreservoar, kan i sin tur bidra till forskning och förvaltning, som inkluderar traditionell samisk kunskap på ett mer ingående plan.

---

Bagadallit/Supervisors:
Váldobagadalli/Main supervisor: Professor Kaisa Rautio Helander, Sámi allaskuvla

Mielbagadalli/Supervisor: Vuosttašamanueansa Mikkel Nils Sara, Sámi allaskuvla

Árvvoštallankomitea/Assessment commitee:
FD Taarna Valtonen, Helsinki universitehta ja Oulu universitehta, vuosttašopponeanta

Professor Håkan Rydving, Birggona universitehta, nubbiopponeanta

Professor Nils Oskal, Sámi allaskuvla, komitea jođiheaddji

Nákkáhallanjođiheaddji/Leader of defense:
FD, vuosttašamanueansa Marikaisa Laiti, Sámi allaskuvla