Inledning

Vi börjar detta inledande kapitel med att kort beskriva projektets bakgrund och förankring, de båda väljarundersökningarna från sametingsvalen i Norge och Sverige 2013, för att därefter redovisa några av bokens mest centrala resultat. En generell reflektion, när vi nu ser resultaten och slutsatserna från de olika kapitlen, är att skillnaderna mellan de båda ländernas väljarkårer är större än vi inledningsvis förväntade oss. Skillnaderna mellan Sametinget i Norge och Sverige handlar inte bara om tingens institutionella utformning och faktiska mandat, resurser och vardagliga arbete. Det finns också stora skillnader mellan den samiska väljarkårens beteende och åsikter i de båda länderna, där utformningen av institutionerna i sig – tillsammans med den olikartade politik staterna har fört historiskt och för än idag – på ett påtagligt sätt påverkar detta beteende och dessa åsikter. I detta perspektiv är det kanske inte bara de institutionella förutsättningarna för sametingen i de nordiska länderna som skiljer sig i så hög grad att det inte går att tala om en nordisk modell för att tillvarata urfolks erkända rätt till självbestämmande genom demokratiska val.